Mitt namn är Rebecka Ståhl och jag är en typisk tonårschey född år -94. Jag har tills vidare lagt mina studier på is tills jag känner att det är något jag kan gå in för med 110%. Jag kallar mina hem för Medborgarplatsen och Nacka där jag pendlar mellan mamma, pappa och mina två ögonstenar (småsyskon) Alma & Zack.
I min blogg får ni följa mig genom min rätt vanliga vardag med vänner, shopping, fest och vardagsbetraktelser. Det bästa jag vet är att hänga med vänner, glo på film, lyssna på bra musik, gråta för att jag inte har pojkvän och att blogga, såklart. Bli inte förvånade om ni någon gång trillar över ett inlägg i min blogg där jag har munnen full med vad som ser ut som avföring då jag har en förkärlek för allt som är brunt, typ kladdkakssmet och bajs.
Nu springer stortönten iväg & möter upp Alice & Böglund. Vi tänkte ta en "farväl-fika" med Alice då hon sticker ner till Göteborg om någon timme & inte kommer hem förräns lovet är slut. Sedan vi lärde känna varandra har vi aldrig varit borta från varandra i ett helt lov så det här känns lite i hjärtat, faktiskt. ;p
Halloween! Jag har alltid älskat Halloween.. Eller, kanske inte när jag var 6 år gammal och bodde i London (där dem tar Halloween på högsta allvar bör tilläggas) och alla gick runt med likbleka & blodiga ansikten. Jag visste ju inte vad Halloween var så jag höll ju på att skita i byxorna när alla såg så läskiga ut! Speciellt när dom gick knackade på min dörr och bad om MITT godis (!!)
Annars är det verkligen något mysigt med Halloween. Det visas en massa skräckisar på teve, man kryper ner under en filt med en fin vän och bråkar om det sista popcornet.. ja. Halloween klår nästan Julafton för mig ;-)
Rebecca "Stellas" Swag in a bag. Alltså... HUR BRA?! Har inte så mycket mer att säga.. GO REBECCA!!
Att det bara är 18 dagar kvar tills HP-premiären!!!! Alltså jag räknar ner timmarna, minuterna & sekunderna tills filmen släpps. Jag ska tälta utanför biografen (det behövs egentligen inte. men det ger en annan känsla, haha!) Jag kommer ha med mig ett helt entourage av HP-freaks för att se filmen. Jag längtar så mycket.. jag tror inte ni förstår ;p Jag har tillochmed skrivit upp mig på en grej på SF's hemsida som gör att jag får ett SMS när biljetterna släpps, haha! & det bästa? Den kommer ut i 3D!
Trailern till sista filmen.. Jag börjar nästan gråta för att jag är så taggad, haha! Jag ryser i hela kroppen så fort jag ser trailern. Sikken nörd jag är alltså... finns det HP-terapi?
Att året snart är slut.. Jag tror inte att jag är den enda som håller med om att 2010 har gått ruggigt fort. Det är ju skrämmande hur tiden rusar ifrån oss! Snart sitter jag där och stickar blöjor åt mina nyfödda barnbarnsbarnbarn ;p Om två månader är det nyår och då startar vi ett nytt år. Jag är lite rädd för att min "lycka" kommer försvinna med det nya året, vidskeplig som jag är ;p Nåja.. Jag har iallafall något att se fram emot år 2011, den sista delen av den sista HP-filmen kommer ju ut då!
Förra nyår.. Tycker ni att jag har förändrats nått?
Nu är verkligen lov-Becka tillbaka! Lov-Becka som sover bort halva dagen och vägrar gå upp förräns någon sliter av mig täcket, tänder lampan och öppnar fönstren, huu..
Jag hade en helt okej kväll igår. Vi var på förkrök i Tyresö med Eves klasspolare så jag kände mig lite bortkommen ;p Men det var kul ändå. Jag kom hem strax efter två (tre egentligen.. tiden flyttades ju tillbaks en timme inatt!) och då plumsade jag i säng på direkten.
Jag tänkte börja mig i ordning lite nu. Jag ska nämligen sätta mig på en buss mot Nacka & hänga där hela eftermiddagen. Ska bli så kul att få träffa mina småsyskon igen, det var ju ett tag sedan! Zack lär ju ha vuxit rejält sedan jag träffade honom sist (vilket var för typ tre veckor sedan).. tänk om han vuxit om mig, har börjat svära & lärt sig rabbla upp multiplikationstabellen? Hjälp!!
Eve fixade manikyr på mig igårkväll. Jag har ju bitit på mina naglar sedan jag var tre så allting känns ovant nu. Jag kan varken skicka sms, ta på mig kläder, äta, torka mig, sminka mig osv.. Svinjobbigt!
När du för första gången i ditt liv förstår innebörden av uttrycket "kokar av ilska". När du gråter så pass mycket att andningen har svårt att komma ikapp. När du känner dig ensam. När du på, riktigt önskar någon annans död men samtidigt inte vill något hellre än att du ska ligga bredvid honom, för det är ju där du hör hemma. När det är 30 plusgrader och du aldrig har frysit så mycket tidigare. När du tror att springa genom en hel stad dämpar känslorna. När känslorna är för många för att hantera. När det vrider sig i magen och när du får ångest över att inte få pussa på varje kroppsdel han har och mellan varje puss säga "jag älskar dig". När du till slut inte känner någonting längre. När du glömt av vad taket du har stirrat på i tre timmar har för färg. När det gör för ont.
Vad är kärlek?
När man skriker rätt ut efter att ha bestämt träff med honom över telefon bara för att du ska få se honom. När du känner dig oövervinnlig. När det krossar dig när du förstår att du inte har råd att ge honom dom där skorna han suktat efter sedan du blev hans. När någon får dig hög genom att inte vara någon annan än sig själv. När du kommer på dig själv att stirra på honom och tänka att han faktiskt måste ha det mest perfekta födelsemärket vid mungipan. När det inte räcker att ligga vidrigt nära honom att du får en lust att krypa ner under hans hud för att se exakt hur mycket du älskar. När du struntar i att köpa den där vrålsnygga tröjan och bjuder honom på bio istället, för det är han ju värd. När varenda hårstrå på kroppen reser sig när han kysser dina armar. När du ser allting mycket klarare, när du känner varenda doft mycket starkare, när varje tugga blir mer smakfull, när varje beröring känns som en stöt.
Tjenare! Jag lubbade ut i det kalla höstvädret för några timmar sedan och mötte upp Evelina. Först åkte vi mot Ringen där Eve skulle lämna tillbaka ett impulsköp och sedan var det raka vägen in till stan som gällde. Vi gick runt i olika butiker, hållandes i armkrok, snackade och skrattade massvis. Eve har en sådan glad aura runt sig så man kan liksom inte låta bli att skratta fram magrutor i hennes sällskap. Hon är världens bästa människa, helt klart (no homo.)
Eve köpte en mörk hårfärg (nu blir hon nästan svarthårig) och sedan drog vi till mig. Vi försöker klura ut vart vi är sugna på att dra ikväll, har en hel del alternativ nämligen.. Att inte gå ut finns inte på världskartan, det är Halloween och då känns det nästan obligatoriskt att gå ut och dansa bland alver, häxor, spöken & sjöjungfrur.
Just det! Idag vid plattan sprang vi på den här psykopaten. Han band fast sig själv i marken & sedan i två riktiga fårhuvuden, sedan kröp han på alla fyra och skrek "BÄÄÄÄÄÄÄ. BÄÄÄÄÄÄÄ." Helt stört.
När han tog fram dem här ryckte jag tag i Eve & sa "vi drar innan han börjar hugga ner någon"
Eve tyckte synd om fåren
Brevid stod några tanter som höll på med.... någonting.
Alltså whaaaaaaaaaaaat?! Är det bara jag som tycker att det är är sinnessjukt?! Man ska visserligen inte förvänta sig mindre när farsan är världens bästa Will Smith, men att hon är NIO år och såhär begåvad? För tre år sedan var hon sex år gammal, typ lika gammal som min lillasyster. Hade Alma kommit om tre år och gjort en sån där video hade jag sagt "gå hem och lägg dig din lilla hårdansandes apa" ;p
För första gången i mitt liv har jag suckat ett "jag börjar bli gammal", haha!
Nu är surpuppan i farten igen. Jag är irriterad på allt. Irriterad på människor som inte kan hålla vad dem lovat, irriterad på min kropp som gör tvärtemot vad jag vill att den ska göra, irriterad på min röv som har fått träningsvärk utan träning (?) ...Jag måste ha sovit i någon konstig postition inatt.
Någon som alltid piggar upp mig är Eve, så henne ska jag möta upp nu. Vi tänkte kika i lite butiker och ta en fika. Vi hörs ikväll. Bajs bajs.
Tjenamors! Jag väcktes nyss av flera telefonsamtal på raken.. jag hatar att väckas av min ringsignal! Tror alltid att det är brandlarmet som gått igång, hehe ;p Eve ringde och ville att jag skulle strosa runt i affärer med henne idag & så får det bli. Jag behöver en kall dusch och en stor lördagsfrukost för att komma igång.
..Så var det hästlov. Jag tycker att det är lite roligt hur snön lyckades komma innan hästlovet (ja, det heter hästlov. försök inte säga emot!!) i år. Förhoppningsvis håller vädret vi har nu i sig resten av veckan, skulle vilja slippa snön så länge som möjligt...
Nu måste jag sätta igång och koka äggen, magen kurrar. Puss!
Såhär säger Eve att jag ser ut när jag sover, haha! Hon fotar mig ibland & visar mig morgonen efter, allting svullnar liksom upp på mig när jag sover. Speciellt läppar & kinder...
Nu springer jag & cheyerna ut på FEKKE! Jag hoppas som vanligt på en grymt rolig och minnesvärd kväll & jag har absolut inga planer på att komma hem innan 05:00. Det blir bättre uppdatering imorgon, jag tror att jag vaknade upp på fel sida imorse & har varit lite smådeppig & nere hela dagen.. Jag skyller på vädret, jäkla höstdepression. Ikväll låtsas jag att det är sommar & att soffan jag sitter i är en solstol i varma Grekland. Jag glömmer, för bara en sekund att det är 300 minusgrader och inbillar mig att det är 300 + & jag fantiserar att istället för att värma upp med kaffe så gör jag det med en svalkande öl på min & Alices älskade Kreta-balkong.
Älskar er iallafall! Hoppas att ni får en rolig fredagskväll :)
Jag har alltid varit mer utav en kvälls & natt-duschare än en morgonduschare. På morgonen stressar jag tillräckligt som det är och om jag skulle hinna tvätta håret, föna det OCH fixa det innan skolan måste jag nog gå upp strax innan fyra, för så mycket av ett fågelbo till hår har jag, haha!
Nu har jag precis kommit ur mitt lilla spa-koma här hemma. Jag har...
...Tagit ett långt och avkopplande bad med musik & doftljus (som jag sedan råkade välla i badet. jag är smidig som en ål)
...Rakat benen
...Lagt en feting i toan
... Peelat mig & smörjt in mig med miljontals krämer
... Målat alla tjugio naglar i en härlig färg
... Skrubbat fötterna lena
...Låter härligt va? Nu tänkte jag lägga mig i soffan med en stor tekopp och bläddra i lite skvallerblaskor innan mina två favoritcheyer (jag behöver väl inte ens säga vilka två jag pratar om vid det här laget? ;p) kommer hit. Vi ska göra oss i ordning för vad jag tror kommer bli en grym kväll! Hörs snart.
Jag ogillar min näsa starkt, jag skulle inte ha något emot att gå upp 1-2 kg, jag har axlar breda som en man, jag har tre leverfläckar på ena låret som jag har hatat så länge jag kan minnas, jag har lite för långa framtänder & lite för runda kinder för min smak.
Dagligen får jag mail från tjejer som skriver till mig "jag hatar hur jag ser ut, jag hatar mina kläder. alla omkring mig är så vackra, alla mår så bra. alla förutom jag, för jag är så jävla ful. du är perfekt rebecka, var glad för att du är perfekt."
Ja... här i första stycket får ni den nakna sanningen. Jag är långt ifrån perfekt. Jag är allt annat än perfekt, både utseendemässigt och personlighetsmässigt. Men vet ni vad? Att vara perfekt måste vara det tråkigaste som finns. Vem fan vill ha perfekta tänder? Vem vill väga 45 kg och vara 180 cm lång? Vem vill ha ett långt och tjockt hårsvall och perfekt benstruktur? Inte jag iallafall. Det charmigaste är dem med personliga utseenden. Jag VÄLJER att tänka "visst, min näsa kanske är bred som en lastbil & jag var nog en gris i mitt förra liv, men min näsa är iallafall något som utmärker mig. något som gör mig unik, något som inte gör mig perfekt. & fasen vad skönt det är att inte vara perfekt!"
Ni som läser min blogg och har låg självkänsla... kan ni göra mig en liten tjänst? Ställ er framför spegeln och granska er själva. Granska det som ni tycker är fint, går det inte så försök hitta någon positiv egenskap. Kanske är du en bra lyssnare? Någon som lätt piggar upp andra? Kanske är du GRYM på att laga mat? Vadsomhelst! Välj att fokusera på de sakerna istället! Tänk "nej, okej. jag kanske inte har Pamela Andersons bröstkupa men hon har å andra sidan inte mitt tjocka hår!" Det leder ingenstans att må dåligt över sig själv. Det enda man gör är att... ja, må dåligt. Detta vet jag för att jag har varit där. Jag vet hur det känns att jämföra sig med varenda tjej på planeten, jag vet hur det är att gråta och slå mot spegeln & jag vet hur det är att kasta vågen i marken. Jag vet även hur det är när vändpunkten kommer, när man kan gå ner till videobutiken utan smink, när man kan gå ut och må bra över sig själv istället för att jämföra sig med varenda jäkla brud på festen. Och den känslan, mina vänner.. den är värd att kämpa för.
En sak jag skrivit förut men måste ta upp igen är: titta omkring på dina vänner. visst är dom fantastiska? visst har du underbara vänner? visst är det svårt att förstå att du får umgås med dom, för att dom är så fantastiska? Ja, då måste du vara lika jäkla fantastisk du med för dom att hänga med dig, tänk på det.
Lycka till fina ni. JAG tror på er!
Från någon som är långt ifrån perfekt. Från någon som inte ens vill vara perfekt.
